Vad är våld?
Våld är mycket mer än bara fysiskt våld, i form av slag. Våld kan även vara sexuellt, psykiskt och kan förekomma i alla slags relationer, men är vanligast i parrelationer där män utövar våld mot kvinnor. Du har rätt att leva i en relation utan våld!
Behöver du hjälp? Kontakta oss!

Hur vet man att man är utsatt för våld?

  • Du känner dig kontrollerad av din partner.
  • Du måste redovisa vart du ska gå och vem du har talat med.
  • Din partner blir allt mer svartsjuk.
  • Din partner använder ibland nedsättande tilltal i samtal med dig.
  • Du ibland känner dig rädd i ditt eget hem.
  • Du blir hotad.
  • Du får höra att det är ditt eget fel när du blir slagen.
  • Om ord övergår till slag.
  • Tillvaron växlar mellan ömhet och våld.
  • Din partner ber om förlåtelse efter en våldshandling och säger att livet inte är värt att leva utan dig, fast det sedan upprepas.
  • Om din familj kontrollerar eller utsätter dig för hot och våld

Om något av detta stämmer in på dig eller någon du känner, kontakta oss!

Hur kan våldet ta sig uttryck?

Fysiskt våld

Kan vara - Örfilar, dra i håret, knuffa, hållas fast, sparka och slag mot kroppen.

Psykiskt våld

Kan vara - Hot, kontroll, kränkande och nedsättande ord. Att blir isolerad från omvärlden, att man inte får utöva sina intressen. Och latent våld (vilket är att leva under risk för nytt våld).

Sexuellt våld

Kan vara - påtvingade sexuella handlingar, våldtäkt och att bli sexuellt kränkt.

Materiellt våld

Kan vara - förstöra inredning, dagböcker, foton, husdjur med mera.

Ekonomiskt våld

Kan vara - tvingas skriva under handlingar, får ej förfoga över sin egen ekonomi.

Försummelse

Tre extra utsatta grupper är äldre, barn och personer med funktionsvariationer. Genom försummelse som exempelvis kan vara att medvetet ge någon felaktig medicinering, att inte hjälpa någon att upprätta hålla sin hygien eller också att lämna någon utan tillsyn, är att betrakta som våld.

Källa: OPERATION KVINNOFRID

Mer om att vara utsatt för våld

Våld i nära relationer handlar om olika typer av våld som kan förekomma mellan personer som har en nära relation till varandra. Det kan exempelvis vara heterosexuella relationer, samkönade relationer, syskonrelationer och andra familje- och släktrelationer. Vem som betraktas som närstående kan variera ifrån fall till fall och beroende på vilka familje- och levnadsförhållanden som råder i det enskilda fallet.

Det som är speciellt med våld i nära relationer är att den utsatta har en nära relation och ofta starka emotionella band till våldsutövaren, vilket försvårar möjligheterna till motstånd och uppbrott. Våldet sker vanligtvis inomhus i offrets hem och varierar i allvarlighetsgrad och frekvens. Ofta blir våldet allvarligare ju längre relationen pågår. Kontroll och maktbehov är den yttersta drivkraften bakom utövande av våld i nära relationer. Både män och kvinnor utsätts för våld, men våldsutsattheten ser olika ut. Det är vanligare att kvinnor utsätts för grovt och upprepat våld i nära relationer, av en partner eller en före detta partner än att män gör det. När män utsätts för våld är gärningsmannen oftast okänd och brottet sker oftare på allmän plats.

Källa: OPERATION KVINNOFRID

Anteckna varje gång han slår dig
Med minnesanteckningar får du något att gå tillbaka till och kan lättare komma ihåg vad som hänt. Alla bevis kan bli viktiga.

Berätta för någon du litar på
vad du blivit utsatt för. Det kan vara en vän, släkting, eller någon på arbetet. Även om du inte orkar göra något åt saken just då, så är det bra att någon vet vad du går igenom.

Dokumentera skadorna
Vid läkarbesök ska du kräva att läkaren tar fotografier och dokumenterar i journalen. Även om du inte gör något åt situationen direkt, så finns bilderna där den dag du gör din anmälan.

Tro honom inte
när han säger att han ska sluta slå.
Ta reda på vart du kan vända dig när som helst på dygnet om han börjar slå igen, t ex socialjouren, vän eller släkting. Fråga släktingarna om nyckel till dem och ge dem viktiga telefonnummer.

Våld mot äldre 

Äldre kvinnor kan utsättas för alla de olika former av våld som drabbar yngre, inklusive sexuellt våld. Men det är också vanligt med ekonomiskt utnyttjande och försummelse. Det kan dessutom finnas fler möjliga förövare, utöver partnern även vuxna barn, personal inom hemtjänsten eller vårdare.

Äldre kvinnor är en grupp som är särskilt sårbar för våld av flera olika anledningar. Bland annat kan de ha svårt att få stöd och hjälp. Att de är uppvuxna i en annan tid med en annan syn på våld i nära relationer kan innebära att de har uppfattningen att detta inte är något man ska prata med utomstående om. När de väl berättar om sin situation händer det att de inte blir trodda som en följd av bristande kunskaper och förutfattade meningar hos omgivningen.

De kan också ha svårare av både känslomässiga och ekonomiska skäl att bryta upp ur en relation där det förekommer våld. Det är vanligt att de är isolerade och beroende av den person som utsätter dem för våldet. Samtidigt är det viktigt att hålla i minnet att det finns stora individuella skillnader inom gruppen ”äldre”. Det är till exempel stor skillnad på en frisk 65-åring och en 85-åring med en demenssjukdom.

Källa NCK

Är du ett barn?

Du som barn har rätt till ett tryggt liv fritt från våld. Att se våld är också att utsättas för brott. Förenta nationerna har fastslagit att barnmisshandel är alla former av våld, vare sig den är fysisk (slag, örfil, dra i håret, osv) psykisk (bli kallad fula ord, bli begränsad i sina intressen, inte få säga vad man tycker osv). Vanvård (inte får mat, kläder eller tvättar barnet, inte går till läkaren osv). Försumlig behandling (Liknar varnvård men kan vara ”mildare”). Utnyttjande (tar upp att vuxna kan utnyttja barns beroendeställning, exempelvis i ålder, eller i maktmissbruk, lärare, förälder osv.)

Källa: OPERATION KVINNOFRID

 

Dina rättigheter

Du som är våldsutsatt i din relation är ett brottsoffer. Enligt Socialtjänstlagen 5 kap 11 § är det socialnämndens (i din kommun) uppgift att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående ska få stöd och hjälp. I lagen står det;

”Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation”.

Detta betyder att socialnämnden har skyldighet att hjälpa dig om du varit eller är utsatt för våld i din relation. Du ska få hjälp även om din partner INTE är dömd för något brott eller om du INTE har polisanmält. Den hjälp du får är beroende på din individuella situation men det kan exempelvis handla om ekonomiskt bistånd, hjälp med skyddat boende, rådgivning eller stödjande samtal, ordnande med kontaktperson, förmedling av kontakter med andra myndigheter och frivillighetsorganisationer, hjälp att söka efter ny bostad, kontakter med polismyndigheten eller övriga rättsväsende samt insatser för eventuellt barn. Även våld och övergrepp i samkönade relationer omfattas av bestämmelsen.  Kontakt socialtjänsten i din kommun för mer information.

Vad händer om du polisanmäler?

Eftersom du faktiskt utsätts/ utsatts för brott så bör detta polisanmälas. Det kan kännas jobbigt och måste vara ditt eget beslut. Till oss kommer många kvinnor som valt att inte polisanmäla och stöd och hjälp ska man få utan att detta krävs. Dock brukar vissa saker vara enklare att ordna i fall man polisanmält, såsom exempelvis skyddade personuppgifter.

Våld i nära relation faller under allmänt åtal, vilket betyder att du inte kan lägga ned din anmälan i fall du ångrar dig eller i fall din partner försöker tvinga eller övertala dig att ta tillbaka anmälan.

Du har rätt att ta med dig någon som du litar på, som stöd till polisstationen och vid polisförhör. Om en person är med dig på ett polisförhör får den personen inte vittna i en rättegång.

När du anmäler ett brott av detta slag ska polisen erbjuda dig ett målsägandebiträde. Det är en juridiskt utbildad person som kan hjälpa dig med juridiska frågor och finnas med vid förhör och liknande. Ett målsägandebiträde är kostnadsfritt och du har rätt att lämna önskemål om vilken advokatbyrå du vill ska företräda dig. Polisen kommer också att fråga dig om du önskar kontakt med en kvinnojour eller brottsofferjour.