Pandemin

Aldrig under min livstid har jag fått uppleva en pandemi och därmed inte behövt leva med de omvälvande konsekvenser det har fått för vårt samhälle. Vi har sannolikt alla mer eller mindre känt av begränsningar och ovälkomna följder i pandemins spår. Har corona påverkat Haninge kvinnojour? Och hur i så fall? Om jag börjar med att beskriva följderna för vårt skyddade boende, så kan jag se två tendenser; 1. Antalet förfrågningar och placeringar har varit lägre än vanligt (även om placeringsnivån har varit låg under lång tid innan coronan). En trolig förklaring är att kvinnorna som lever med en förövare har blivit än mer kontrollerade och isolerade av männen. Kvinnan (och mannen) har kanske förlorat sitt arbete och därmed sin fristad. I sitt hem är hon starkt begränsad att ta kontakt med myndigheter eller polis för hjälp. Hennes utsatthet försvåras ytterligare. Det som tyder på detta är 2. Att antalet samtal, mejl och sms har ökat med 100% sedan mars och fram till i juni. Vi har genomfört fler stöd- och rådgivningssamtal och besvarat fler mejl där kvinnor har bett om hjälp i sin utsatthet. Vi i Haninge, och även nationellt bland kvinnojourerna, befarar att kvinnorna lider och står ut. När såsmåningom pandemin ebbar ut, fruktar vi en anstormning av hjälpsökande till våra boenden.

Projektet ’NEJ till VÅLD mot kvinnor och barn’ har också påverkats av coronan. Möten med volontärer har fått ställas in, deltagare i studiecirkeln har fått lämna återbud, evenemang som medlemsträff och ABFs kulturparksfestival har ställts in och skjutits fram till hösten. Likaså har dialogen med politiker och samverkansparter avstannat och ligger lite grann i limbo. 

Mycket är sig likt ändå. Studiecirkeln har vi kunnat genomföra tack vare det höga anmälningsantalet. Åtta deltagare har fått ny kunskap om normaliseringprocessen, maktordningen, feminism, språkets betydelse och annan kunskap att kunna använda i det förändringsarbete vi var och en kan göra där vi verkar till vardags. Insamlingen under hela mars på Curves, till förmån för våra boende, gav riklig skörd i form av allt från stapelvaror till frottérockar. I februari deltog vi i Haninge näringlivsmässa i syfte att sprida kunskap om hur våld i hemmet påverkar den utsatta på jobbet. Det genererade i kontakter med näringsliv och förvaltning. Kontakter som i höst ska leda till föreläsningar. Våra nätverksträffar med Södertörnsjourerna har vi genomfört, till stora delar digitalt. Jag kan konstatera att ett opinionsarbete kan fortgå om man anpassar sig till det digitala och står ut med att tempot är långsammare. Bodil Jönsson har i sin bok ”Tio tankar om tid” talat om vikten av ställtid för att generera idéer och samla kraft. Den här våren har erbjudit välbehövlig ställtid.

Nu tar vi semester och tar upp kampen mot våldet med förnyad kraft när vi går in i höstterminen. Om vi får förhålla oss till corona återstår att se, men hur det än blir, ger vi inte upp mot mäns våld mot kvinnor! Önskar mig själv och dig en riktigt skön semester!